Valborg

Vilken Valborgsmässoafton. Efter en dag på kontoret satt jag ensam på en mexikansk restaurang i två timmar. Satte mig så att jag hade uppsikt över the Ave nedströms. Människor strömmade förbi hela tiden. Tänkte att nu hade ändå eldarna slocknat i Söderås, Vikarbyn och Backa. Barnen låg med all säkerhet och sov, nöjda med att ha fått bränna av sina smällare. Rättviks alla skotträdda hundar kunde andas ut efter det obegripliga som drabbat dem.

Idag, lördagen den 1 maj, följde jag med mina vänner från The Center of Light på en av deras återkommande städrundor. De tar en tur en gång i kvartalet, och kommunen står för utrustningen. Vi åkte inte till Capitol Hill som planerat utan ner mot Downtown. I början fanns det inte särskilt mycket skräp att plocka (förutom hundratals äckliga cigarettfimpar), men sedan kom vi in under en motorväg som går genom centrum på höga pelare. Där hade de vänliga och coola Seattleborna lämnat hur mycket bråte som helst efter sig. Hittade till exempel en plastgaffel som legat gömd under fjolårsgräset i minst tio år. Kanske hade Curt Cobain dumpat den från bilen på väg hem från flygplatsen efter någon av alla hans turnéer. Jag tror att Seattleborna skulle klara sig fint på hälften av allt som de konsumerar. Och på tidningarnas löpsedlar handlar allt om oljekatastrofen i Mexikanska bukten.

Allt detta gjorde mig dyster, men alla skulle må bra av att göra nåt sånt här ibland.

Väl hemma såg jag framför mig en ensam eftermiddag, men jag repade mod när jag började läsa boken "Novice to Master: An Ongoing Lesson in the Extent of My Own Stupidity" av zenmästaren Soko Morinaga. Allt hänger på inställningen. Så nu ska jag städa lägenheten, vila lite och gå ut på stan igen. I gratistidningen The Stranger finns många tips på evenemang.